|
Jag heter Josefin och är 22 år och
ger mig av till Chamonix i slutet på januari
för att spendera min första hela säsong
i alperna. Valet av ort är föga originellt,
det är jag medveten om. Man faktum kvarstår
att orten är legendarisk och att CSN helt
mirakulöst kan bidra med pengar om man vill
läsa franska där. Plugga = mycket fritid
= mycket åkning. Så nu bär det
av mot nya äventyr. Det finns ju inget bättre
än att få åka! Jag har åkt
skidor minst en vecka om året så länge
jag kan minnas men nu, när det bär av
mot stora C, tänkte jag mig att istället
bli en bra brädåkare. Den som lever
får se om jag lyckas. Nu återstår
bara väntan och längtan; visst blir
det januari snart?
Eftersom det varit många
som frågat och vill ha information om att
läsa franska i Chamonix skriver jag dessa
rader såhär tre veckor före min
avfärd mot det stora äventyret. INSTED
ordnar språkkurser i Chamonix på alla
nivåer från nybörjare till avancerad,
men endast under vårterminen från
januari till maj. Det finns begränsat med
platser och det rekommenderas att söka i
god tid, jag sökte redan i september. Det
är en del papper som ska skickas mellan skolan
och den som ansöker, vilket tar sin lilla
tid.
Pengar är som vanligt önskvärt
för att kunna förverkliga en dröm.
Det kostar drygt 20 000 SEK att läsa en termin
franska i Chamonix, men det är möjligt
att få lån via CSN till detta, samt
till resa och försäkring. Givetvis kan
man också ansöka om vanligt studielån
att täcka eventuella levnadsomkostnader.
Totalt får man ett lån på 50
000 för hela terminen.
Något som kan vara bra
att tänka på är att man redan
vid ansökningsskedet måste punga ut
med 2000 SEK i anmälningsavgift, en förskottsbetalning
på kursavgiften. Om man önskar att
INSTED ska ordna ens boende får man betala
ytterligare 5000 i förskott på hyran.
Det är en del pengar, men vad jag tror är
det helt klart värt varenda öre. Som
jag ser det är det otroligt praktiskt att
få uppehället finansierat genom studier,
samt att slippa jaga boende själv. (Även
om det säkert blir billigare).
Fem dagar kvar till avfärd
14 jan
Ja, då är det snart dags för avfärd.
Ännu känns det otroligt overkligt och
jag förstår inte att det är sant
att jag faktiskt ska åka.
Det blev en hård termin
för att nå målet. Jag har läst
litteraturvetenskap heltid och stundtals jobbat
extra i kassan på Martin Olsson lika mycket.
Med andra ord har min fritid varit obefintlig
under stora delar av hösten. Detta har kanske
inte varit någon höjdare på flera
olika sätt. För mina månader i
Chamonix innebär kanske främst att jag
inte har hunnit med att träna så mycket
som jag velat för att kunna ge berget mitt
allt. Men det ska nog få ändå.
Men det hårda arbetet har
ändå betalat sig, bokstavligt talat.
Det känns underbart att ha råd att
köpa ny utrustning, både kläder,
skidor och bräda. Förhoppningsvis kan
jag också äta annat än pasta och
nudlar i Chamonix. Hittills har det varit en del
praktiskt att stå i. Men nu är det
färdigbråkat med CSN, lägenheten
uthyrd i andra hand, uppsatsen klar, linserna
uthämtade och samtliga papper från
försäkringskassan och skattemyndigheten
är beställda.
Idag är det fem dagar kvar tills jag befinner
mig nere i alperna. Nu hoppas jag bara att det
ska ligga ett lager puder och vänta på
mig där nere och att solen där ska värma
mitt bleka anlete. 
Massor av vitt
Väderrapport 24 jan
Det har snöat i natt och snöar fortfarande.
Det har säkert kommit 10-15 cm snö,
eller mer. Dessvärre är det plusgrader
i byn, så det är slask här nere.
Snön i backarna är överlag helt
OK.
Jag kom ner hit för fyra
dagar sedan nu. Äventyret började med
att bagaget försvann på Charles de
Gaulle p g a att ompackningsmaskinen på
flygplatsen var trasig. Följden blev att
jag och min kompanjon Maja var utan bagage i mer
än två dagar. Mindre kul att vara utan
rena kläder, lakan och utrustning. Men men.
Aldrig mer Air France. En mindre trevlig upptäckt
gjorde vi också då vi ringde våra
försäkringsbolag. Varken Trygg-Hansa,
Länsförsäkringar eller Aon tänkte
ge oss någon ersättning om vårt
bagage försvann för gott, eftersom vi
skulle vara i Chamonix i mer än 45 dagar.
Riktigt fult av dem. Får väl se vad
jag ska göra åt den saken...
Skolan har börjat nu också
och undervisningen verkar bra. Lärarna är
hängivna och svårighetsgraden är
inte alltför hög, men det känns
som lång tid att sitta fyra timmar i skolbänken
när vädret ute är underbart. Nåja.
Det får man ta, helt enkelt.
Annars kan jag bara säga
att jag trivs här. Chamonix är en bra
vrå av världen, ska ni veta. OK. Ha
det bra allesammans, och till mina vänner
hemma i Sverige vill jag skicka en stor kram.
Vit skida och 0,5 meter vitt
= 45 minuters letande
Snörapport 25 feb
Stort tack till alla er som dansat snödans
till Kung Bores ära för nu har det snöat,
kan ni tro. Det har kommit ungefär en meter
snö i backarna den senaste veckan och nere
i byn ligger rikligt med snö för första
gången. Underbart! Det råder således
ingen brist på snö och bra åkning,
men lavinfaran är i dagsläget mycket
stor så stora delar av systemen är
stängda än så länge. Men,
men. Man ska inte klaga; nu väntar snart
riktigt skön åkning.
Ja, när snön hade fallit
i dagarna två blev vi alla här som
kalvar på grönbete och ville ut och
få känna annat än sten och is
under belagen. Men det hade kommit mycket snö,
på sina ställen djupt till midjan.
När jag skulle ta mitt första åk,
på skidor också för ovanlighetens
skull, hann jag inte mycket mer än ett par
svängar innan jag möter några
bekanta ansikten nedanför en av Brévents
branter. En viss M. hade förlorat sin ena
skida i snön. Ajabaja. Vit skida i djup snö
är ingen lätt match att finna. Det fick
bli en organiserad skallgång efter den förlorade
skidan, och efter en trekvarts letande finner
den glade M. själv sin skida vid brantens
slut. Jaja. Vad kan man lära sig av detta?
Jag känner mig glad att mina skidor är
röda och att bindningarna nu är hårt
inställda...
Annars går livet här
sin gilla gång. I helgen anordnades Red
Bulls extremtävling, vilken givetvis var
rolig att få se. Jag kan dock glädja
mina nära och kära med att det aldrig
blir jag som gör något 25-metersdrop
från en klippkant.
Getost, solsken och glass
Snörapport 9 mars
Solen har lyst från klarblå himmel
i snart en vecka så snön har fått
stryk. Det är ingen kris, men lite nysnö
snart hade inte varit tokigt alls.
Ja. Nu är det vår
igen här i Chamonix. Skateboardåkarna
är tillbaka och det äts glass i stora
lass. Det är helt underbart att få
sol i plytet och den obligatoriska goggelsbrännan
måste ju fram, inte sant?
 Det
har varit "Cham jam" här i veckan
med tävlingar i skier cross, boarder cross,
big jump, med mera uppe på Les Grands Montets.
Min rumskamrat Stina har under veckan haft det
tunga arbetet att hänga medaljer på
vinnarna och få VIP-kort till allt möjligt
roligt. Dessutom har hon haft bekymret att få
mängder av kläder. Hårt. Jag lider
med henne. Åkningen har det blivit lite
si och så med under tävlingsveckan,
men det ska bli bättring snarast. Det är
dock otroligt skönt att slippa veckohetsen,
att kunna strunta i att åka de dagar då
vädret är riktigt dåligt eller
då vaderna värker. Jag får ju
min beskärda del av kakan ändå.
Ljuvligt kan jag lova, ljuvligt. I veckan kanske
det blir Valleé Blanche om vädret
tillåter.
Idag har jag njutit av vårvädret,
pluggat ute i solen på en filt i gräset
med mina vänner och nyss avnjöt jag
en chevroux (hamburgare med getost) på Poco
Loco; livet är allt bra ibland. Hoppas att
ni där hemma har det bra ni också.
Vi säger så för idag.
Sverige och saltlakrits
Snörapport 28 mars
Det har inte snöat på mycket länge,
men det är helt OK i pisterna ändå;
det finns fortfarande snö. Pudersnö
är det givetvis ont om, och den mesta snön
utanför backarna är hård och uppåkt.
Det är emellertid kallare här nu, det
har till och med frusit nere i byn på nätterna,
vilket givetvis gjort att snön hållt
bättre. Har haft min svenska kompis Helena
på besök nu i snart en vecka. Denna
ängel tog med sig sill, saltlakrits och böcker,
med andra ord: det bästa av Sverige. Förra
lördagen, en vecka för tidigt, arrangerade
vi en svensk påskfest med Jansons frestelse,
målade ägg, sill och kokt potatis.
Åh, gott! Traditioner ska ju hållas,
inte sant? Åkning har det också blivit
i det
underbara vädret. Eftersom Helena är
nybörjare på skidor har vi hållt
oss i Le Brévent och Le Tour, men åkningen
har varit riktigt bra på eftermiddagarna
när solen värmt upp de annars stenhårda
pisterna.
Nästa vecka har jag
påsklov, en veckas ledigt från skolan,
så då ska det bli riktigt mycket åkning
av. Tråkigt är att några av mina
vänner här snart ger sig av hemåt
och att det börjar märkas att det inte
är mer än en tredjedel av min tid kvar
här. Nåja. Jag har fortfarande sju
veckor kvar i paradiset, och ni kan räkna
med mig ett tag till.
|
Startsida
